Valborg & en insikt



Idag var det Valborgsfirande i Göranstorp vilket jag är med på varje år. Det är mestadels trevligt & mysigt och oftast även jobbigt för Introverten i mig, och min olust med alkohol i grupp.  I år var det dock så himla lugnt tack vare två småbarn och de flesta åkte hem tidigt pga det. Jag åkte hem sist vid halv tio efter jag hjälpt till att städa undan. Väldigt skönt. Bara en mindre vegorelaterad irritation på två personer som sa saker som "är det inte tråkigt att vara vegetarian" & "varför är allt format som kött" etc. Alltså snark. "Vuxna" män givetvis.

Nu badkar & sen stallet imorgon. Var med till gamla stallet och sa hej och det slår mig nu för varje gång jag är där att jag verkligen är klar i det stallet. Jag bestämde mig verkligen för att aldrig mer stå där när jag lämnade tillbaka Honey men har nog alltid tänkt att "men ifall det händer" eller "men ifall det fixar sig" men dels drömmer jag fortfarande om att stallet ska vara som mina första år där, och det kommer det aldrig bli igen. Och dels är det mer än bara de få HELL NO-sakerna. Jag skrev en lista då på saker som är anledningar till nej där och den är bra att ha för att minnas.

Sen är det såklart retsamt när det är billigt & nära & vissa fina människor där, men en växer ur ställen som nånting annat. Det är lite som Hagängen, jag hoppades länge att det skulle bli området jag förälskade mig i igen och var kvar lite för länge och nu avskyr jag området. Eller inte området i sig men vad det blev. Där är jag inte med gamla stallet men jag vill inte stå där. Sen ska en aldrig säga aldrig såklart, jag VILL att det blir så bra igen.. Men sen är det också det att jag känner att det jag vill med häst utvecklats. Det finns mycket ridväg men träningsmöjligheterna är ändå begränsade om man ska göra trav eller galoppjobb. Sen är inget stall perfekt, alla har sina för- & nackdelar. Men ja. Det känns skönt att landa i den insikten.