Gastroskopin & resultatet

Tänkte jag skulle notera allt så jag har det nedskrivet.

Jag har själv letat ganska mycket om hur det går till och försökt hitta andra som gjort det men inte hittat så kanske detta kan vara nån hjälp till någon annan.  Här  har jag ju redan beskrivit om hur det vart, och varför jag till slut bestämde mig för en magsårsutredning nu.


(null)


 

Filo togs in för svält (låter så hemskt men det är ju så man gör, för att kunna se hästens tomma mage) vid 18 på söndag. Han fick stå i spånad box med saltsten och mycket vatten. Kingen fick jag ta in som sällskap, vilket kändes skönt. Även om han får Lusern fler ggr om dagen (pga knappt några tänder kvar) så är avundsjuka bättre än helt ensam. Jag lämnade först dörren öppen då det var rätt varmt och gick och satte mig i bilen och fipplade med telefonen. Efter en stund började han banka, så till slut öppnade jag några fönster och stängde dörren. Det verkade säga mer "nu har jag gått hem" så jag åkte sen. Var in till K en stund och hon sa "kom inte hit för tidigt imorgon för du kommer bara vara orolig". Åh så sant.

 

Vaknade tidigt på måndagen och kände mig som en påse skit och en ond person. Åkte ut en halvtimme innan veterinär-Ted skulle komma. K var där och gav Kingen mat då, hon hade smugit in och gett mat med släckt lampa hela tiden <3 Ted blev en halvtimme sen så jag for ner till K och drack en kopp kaffe, vilket lugnade ner mig ordentligt. Flätade upp Filos man sen, eftersom han haft vissa issues med sprutor och verkar reagera på när manen lyfts för att komma åt. Han brukar aldrig reagera när jag flätar men jag tror han snappade upp min nervositet för han började skaka på halsen som han gjort tidigare gånger vid sprutor. (Ska skriva ett separat inlägg om hans relation till sprutor)

 

Ted kom vid 12 och jag repeterade kort läget (hade redan förklarat allt i text) och så körde vi igång. Filo tog sederingssprutan bra, men kämpade ändå emot att bremsas. Han fick bara sedering för halva sig så lite kraft fanns i kroppen :) Min envise fis. Till slut fick vi till den och så höll K i brems & jag i grimman. När Ted fått in slangen och fått den ner i magsäcken (vi kom fel först och ner i luftstrupen) så fick jag ta över och mata in slangen. Ted såg på en kamera som satt längst ut på den (den hade lampa och vätskegrej och jag tror ev han kunde styra den lite också) och sa om jag skulle backa eller fortsätta. Vi gick ända ner i magen och trots 18 timmars svält låg små små hörester där. Dock var det väldigt lite så vi såg magen bra och – tjohoo – allt såg fint ut sa Ted! Vi gick sen långsamt tillbaka för i tarmarna syns det bättre på utväg än in.

 

Vi såg en puppa av en stygnfluga, den rörde t o m på sig. Bläää. Den är dock inte orsaken och Ted sa att i vissa fall kan det krylla av dom.. så en var liksom inget att oroa sig för, helt utan nåt är det ju svårt att vara. Allt såg iallafall jättefint ut hela vägen. En sån otrolig lättnad! 

 

(null)

Fortfarande sömnig på sedering.

 

Det var alltså direkt konstaterat att han INTE har magsår. <3


Vi tog även ett blodprov (även det gick bra) för att kontrollera protein & albumin (en typ av protein), om de värdena var låga kunde det tyda på tarminfektion och då skulle vi kunna ta en ändtrampbiopsi. När vi var klara & sederingen släppt fick han äta lite och sen gå ut i hagen, vilket han såklart var jätteglad över. Men jag måste ändå säga att han var mycket bättre än jag förväntat mig. Det märktes verkligen att trots att han var jättehungrig så satt allt, han lyssnade på mig och när jag var i boxen var han mindre orolig. Mattes kille <3 Stunder som denna när jag verkligen känner hans förtroende och trygghet med mig betyder verkligen allt.


(null)

På gott humör dagen efter gastroskopin när mina Amerikanska bästisar Aaron & Jenn hälsade på.

 

Dagen efter ringde Ted och sa att protein & albuminvärdena såg bra ut och ingen biopsi behövdes.


Så grundproblemet med fekala vätskan kvarstår som ett mysterium, det kan vara allt från att han bara har en känslig tarm som individ, till att han kanske haft parasitangrepp som ung som gör honom känslig. Många hästar får detta på vintern. Det kan också hjälpa med att ge hö istället, vilket tyvärr inte är nåt alternativ där jag står idag. Jag fick min höanalys dagen efter och vår TS är 62%. Det är högt men inte exceptionellt blött. Så jag kommer helt enkelt få fortsätta tvätta ben och förhoppningsvis blir det bättre i vår när gräset kommer.

 

Probiotika kan också hjälpa och jag märkte ju att det blev mer när jag slutade ge Vital Probihorse & Kisel Bionit 10 dagar innan, så jag har börjat ge det igen. Dagen efter hade han inte mycket, men igår onsdag såg det rätt samma lika ut. Huvudsaken för mig är att han inte har ont, och han har aldrig reagerat något på benen eller baken, ingen irritation och han är inte sur när jag håller på utan står snällt & tålmodigt. Detta är en otrolig lättnad verkligen, jag hade inte riktigt insett exakt hur mycket detta oroat mig. Det känns skönt för ridningen med, en tanke jag haft är att om han har magsår kan det trigga stress när jag travat osv men nu vet jag att allt är i hans huvud (som jag trott).

 

Jag har valt att ha lite dyrare i självrisk så fick bara ner räkningen en tusenlapp, men det känns helt OK ändå.


Efter moms får jag alltså betala ca 2700 (hade vart ca 3700 inkl moms utan förskringen), det kan säkert variera beroende på om en är på klinik eller var i Sverige en är men om nån är intresserad och vill veta kostnad tänkte jag skriva ut det så en vet typ bollpark :) Det är dock lätt värt det för mig att få veta så jag är jätteglad att vi gjorde den, även om han inte hade något.