Äntligen rätt hovis.

En sån skatt han är ändå, Torbjörn <3 


Filo har trust issues som härstammar från grundanledningen till han förtidspension från travet. Jag märker det när nån ny kommer, nu har jag haft ut ett par personer som fått göra saker med honom (förra hovis, vet-Ted, ET-Ingela & nu hovis-Torbjörn) och han blir lite.. jag ska inte säga spänd men kanske avvaktande. Han får nåt annat i blicken och hållningen liksom. Sen kan han chilla eller inte, men det blir tydligt om han gillar personen eller inte. Och han tyckte inte alls om förra hovis. Jag undrar också hur mycket min åsikt betyder, säkert är det inte obetydlig alls, men det beror nog även på den personens energi med. 

Förra hovis var alltid sen, hade alltid ett halvt öga på sitt barn som nästan alltid är med (även om hen har barnvakt med), och rent personligt har jag aldrig riktigt klickat med denne hovis varken före eller efter Filo. Sen är den hovisen en sån som gärna klappar till vid trilskande, och då är det kört. Jag måste också vara bestämd mot Filo för annars kan han köra över, men det är en fin fin linje. Jag lärde mig snabbt att han reagerar negativt på FÖR hårt tryck. Visst tryck accepterar och förstår han, men ja nä det finns en hårfin linje. Det är svårt att förklara. Första gången med rötan gick det bra, påslagningen med tyckte jag. Hovis var inte så hård och han var inte megajobbig. Men förra gången var verkligen katastrof. Han gjorde allt för att göra det jobbigt för henom, som blev arg och då blev det bara värre. Sen var även den skoningen dålig, ena kanten över skon låg över ena ballen, en annan ytterkant var lite sned även om den dög. Nu har jag sett denna hovis sko i 1,5 år och det är väl inget jag har vart superimpad över men så dåligt har jag aldrig sett. Men det var framför allt Filo som fick bestämma. Jag skulle inte ha en svårskodd häst, och ville verkligen inte göra honom till en.

Torbjörn var den enda som kunde sko Honey. Johanna provade andra nån gång men fick alltid gå tillbaka och jag minns att han en gång sa till mig att de alltid fått börja från noll varje gång. Jag fick lite hicka när jag tog henne på foder och fick höra vad han kostade men bestämde mig iallafall för att vara med nästa skoning och bestämma mig efter. Och Honey hade ju också sina hjärnspöken, jag vet själv att det tog ett år som Medis innan jag kände att hon verkligen litade på mig. Och när jag såg hur han var med henne - och hur hon uppenbart litade på honom - tog det inte lång tid för mig att bestämma mig för att behålla honom. Det var värt det för henne.

Han var därför min första tanke nu. Filo ska inte vara svårskodd men han behöver och förtjänar folk som han litar på så det var inte lång tanke. Förklarade för Torbjörn som lyssnade och jag såg vid första hoven att Filo var nöjd. Han stod helt blixtstilla. Han skruvade lite på sig vid påslagning & raspande men chillade lite om jag stod med honom. Men det var dag & natt. Ja Torbjörn är magisk. Han var nästan lite överdrivet försiktig <3 och Filo var supernöjd efter.

Han tyckte inte att ensvisa strålrötan var nåt att vara jätteorolig över, fortsatt rengöring som jag gjort, han sa det om att dra tyg genom strålen som jag gjort och upplevt bra. Däremot tyckte han jag kunde sluta med jodopaxen (gjorde det på order av förra hovis) då det inte gjorde nåt för svampen, han tyckte Thrush Buster var bättre, och jag kunde också testa kopparsulfat. Det är två saker jag googlat på och velat testa men jag ville inte börja experimentera själv. Så det ska jag kolla upp nu i helgen! Han ville inte karva upp för mycket igår eftersom det var första gången och han inte ville göra honom irriterad i onödan. En sån sak bara <3

Jag har ju som sagt haft honom innan och märker ju klart skillnad i själva arbetet med. Tycker fötterna vart lite för utflutna (vilket jag fick bekräftat igår), och att hon gjort en konstig raspning framtill. Sen har jag bara noterat att arbetet helt enkelt inte är lika bra. Torbjörn tar av och verkar och raspar, sen tittar han på vinkel och vrider på hoven och tittar från olika håll, sätter ner, kanske filar mer, testar skon, slår till den rätt på städet, testar osv tills han är nöjd. En sko bankade han på och testade fyra gånger innan han var nöjd. Sånt liksom. Utan att kunna ett smack om hovslageri är det uppenbar skillnad. Plus att jag kan ställa klockan efter honom, istället för att få en tid och få vänta 30-40 minuter efter det som med förra..

 Filo gick ut i hagen sen och jag red Pärlan, gick in efter och då var han JÄTTEnöjd och glad, det värmer verkligen hjärtat och jag är så glad också. Han är värd det bästa och jag känner verkligen att en sten lättat från bröstet. 



Äntligen hovis!

Idag kommer äntligen Torbjörn! Som jag har längtat! Så taggad, satt och gick igenom hovhistoriken hos mig så jag kommer ihåg den. Känns verkligen sååå bra. 


Blir väl inte lika överlycklig för räkningen sen men det är det värt! Ska bli så intressant att höra vad han har att säga.

Strålrötan that keeps on giving..

Igår blev en chill dag. Filo var glad i hagen, kom mot mig och satte gärna på sig grimman och följde frivilligt med in. Tog in honom, borstade över knutorna och fixade med strålrötan.
 
Jag tycker att strålen börjar öppna sig mer och mer nertill och att jag får ut mindre guck med hovkratsen, men än är det inte bra, det märks ju på lukten och den är envis. Jag hoppas Torbjörn kan hjälpa mig bli av med den. Jag hittade denna blogg och tycker det som skrivs där låter bra, men jag vill inte börja experimentera på egen hand utan Torbjörn får kolla vid skoning om han kan öppna upp mer eller vad man kan göra. Hört bra om kopparsulfat men vill som sagt inte experimentera för mycket själv. Så jag kör på rengöring varje dag (hovkrats + såpa & jodopax, borstar med en tandborste). Sen nån vecka tillbaka har jag börjat klippa gaslindor och dra precis som beskrivs i bloggen, och det känns som att det blir renare så. Sen avslutar jag med äppelcidervinäger, det är eget framgooglat, men det känns rätt ofarligt och är inte dyrt. Han är rätt obrydd i det hela förutom att han kan reagera när jag petar fram guck med hovkratsen ibland, men annars går han bra och är inte halt eller nåt, så även fast det är envist som synden så verkar det inte bli sämre. Men det är ju ändå en röta och nojig Ann är nojig. Vi får se sen när han skos nästa gång helt enkelt.
 
18 juni (nyskodd, här tror jag hon karvat upp lite upptill men inte supermkt mitt i)
 
 
17 juli (det har öppnat upp sig mer nertill på strålen men är ihop igen där uppe)
 
Sen putsade jag tömkörningsgjorden, dressyrgjorden till barbackapadden, hans lädergrimma och GG-tränset. Hade tänkt båda tränsen men ides inte riktigt. Körde upp foder till Kerstin och mockade ur Filo & Spursens box. En pysseldag. Idag ska vi ut och rida, blir barbackapadden då det blev sadel två dar i rad måndag tisdag. Vi får se vad vi hittar på men jag är lite sugen på att rida bort mot Högvreten.