Pålagringar & gaffelbandsskada
Det började väldigt enkelt med stopp i ridningen. Vi rider ju alltid mest ut, men även lite på ridbana. Först tänkte jag inte jättemycket på det, första gången ville han inte hoppa och det är inte han favoritgrej så jag tänkte att han tjurade ihop. Han är ändå en väldigt emotional häst. Veckan efter stannade han igen, i samband med att jag red på ridbana så jag tänkte att nu hade det blivit en grej, precis som att han var ridhusrädd efter att han blev uppspöad i ett ridhus första gången han var inne i ett. Veckan efter DET stannade han ute, när jag föreslog att rida genom Törnskogen hem istället för att ta vägen.
I början av juni var det få stopp. Red dock mycket med sällskap, och då har han stannat väldigt få gånger. Hade ute hovis och han regaerade inget på benen då. I mitten av juni började jag få dålig magkänsla, så han fick stå rätt mycket. Tömkörde en dag & skrittade med sällskap en annan.
På måndagen sista veckan i juni körde vi vaccinering, tandkoll & enklare hältutredning på gården. Tänderna var perfekta, Ted sa att det nästan såg ut som att det var nyss de kollades. Innan böjprov var han ren i skritt & trav, efter böjprov visade han 1,5 grader hälta på höger bak. Direkt efter travade jag igen utan böjprov och då visade han ingenting. Ted skrev ut Novaquin för två veckor, med planen att testa promenadrida i tre veckor innan igångsättning. Dock blev det ingen direkt förändring av det smärtstillande förutom i humöret, han blev mycket mer positiv nästan direkt. Vilade nästan hela denna veckan pga vaccinering & värmebölja. Tömkörde en dag och red ut med sällskap en dag, då stannade han redan vid stallet men följde med sällskapet ut. Kändes fin.
Första veckan i juli fick jag sadeln kollad på måndagen, den behövde lite omstoppning men var generellt OK så jag kunde utesluta den som problem. Testade rida efter och han ville inte gå från gården. Skrittade fram för hand i 15 min och hoppade sen upp. Först vägrade han gå, men efter ett par försök att få igång honom gick han, glatt & avslappnat. Eftersom det inte blivit nån skillnad tömkörde jag bara resten av veckan & bestämde att boka kliniktid. När jag tömkör är han alltid jätteglad, avslappnad, går med friska steg & bra övertramp. Fick vänta en vecka på tid, så tömkörde bara; glad, avslappnad & pigg, bra övertramp. Testade igen hoppa upp på söndagen och han vägrade röra sig från stallet. Tömkörde samma dag mellan bommar i vinkel och såg skillnad när han gick genom dom i vänster varv dvs hade höger bak på yttersidan.
Jag har ridit honom väldigt lite sedan jag började förstå att det var något mer fel, men jag kände ingen hälta i ridningen. Har inte velat trava honom efter jag förstod att något var fel men har inte tänkt på att han haltat innan dess. Har ridit filmad dressyr & haft sällskap med flera olika personer och ingen har påpekat nån hälta. Han travade & galopperade i hagen, mitt i juli kom han galopperade i full fart i hagen och när han saktade av till trav såg det rent ut. Men så fort jag hoppar upp är det tvärstopp direkt.
Det som också var off var att normalt sett står han och hoppar vid grinden efter ordentlig motion efter 3 dagars vila och nu när han bara tömkörts (rakt fram/ut, inte på ridbana), vilat & ridits en handfull gånger.. det är inte han att tycka att det är nog.
14/7 var vi till Brunmåla. Han visade då hälta båda bak, mer på vänster. Vi bedövade bort vänster bak och såg då mer på höger, när höger var bortbesövad såg vi mer på vänster igen. Efter röntgen såg dom lindriga-måttliga pålagringar i båda kotleder bak, och en förtätning i ömrådet för gaffelbandsinfästningen. Ultraljud visade misstänkt ärrbildning på gaffelbandet höger bak så det misstänks vara en gammla skada, på vänster bak såg det mer färskt ut.
Han fick tuppkam & kortison i kotlederna för att motverka inflammation, och utskrivet Butta. Sen var det boxvila två dagar, därefter rekommenderat inne på natten och sjukhage dagen så han fick vila kotlederna, med promenad 2 ggr/dag; 2x15 första 5 dagarna och 2x30 följande.
Det gick bra, han fann sig i det mesta men det blev väldigt rörigt för mig med en mil till stallet enkel väg och ingen hjälp att fodra. Hittade egna lösningar då han fick mat fyra gånger om dan i sin lilla ruta och Stjärnan kunde gå i resten av hagen. Promenaderna gick bra också, varvade tömkörning och promenad men speciellt sista veckan av de tre for han i luften och snurrade runt flera ggr, vilket jag tror främst var överskottenergi. Hade ändå en bra känsla.
Återbesök 4/8 och veterinären hade i hemgångsrådet från då skrivit "Filo har förbättrat sig betydligt och verkar inte längre ha ont i sina kotleder" men gaffelbandet var kvar och de tar ju tid. Han fick stötvåg då och om jag ville kunde jag komma in igen men "man är inte en dålig matte om man inte gör det" sa hon så jag valde att hoppa det eftersom vi dessutom har lastningen. Det har faktiskt gått väldigt bra de här gångerna men jag vill inte push my luck.
Fortsatt hålla sig lugn och inte "springa vilt", om han sköter sig kan han succesivt få större men inte fullstora hagar, så just nu går han i några större gräshagar (10x12 meter ungefär) sen 1/8 och det har gått väldigt bra, han har vart jättelugn. Stödfodrar hö 2 ggr om dagen nu då gräset är slut för att räcka som 100% av maten (& jag vill inte att han ska börja springa runt för att han är hungrig), idag ska jag testa släppa honom i en dubbel sån hage som jag satt upp en extratråd i så det blir lite labyrint i hage två. Har fyra såna hagar att tillgå som går att öppna helt eller ha som fyra separata så börjar såhär så får jag se sen om det går och hur stort jag kan göra, eller om vi får fortsätta varva de här fyra.
Sen det återbesöket är det 3 veckors promenad upp till en timme, det är inte alltid det blir så mycket men han går också ute dygnet runt nu så jag tror det är OK. Var mest på banan i början men den här veckan har vi testat gå ut. Har dock gått sådär ensamma, då han fladdrat runt på vägen hem, så jag vet inte om jag törs gå ut mer själv. Tror igen att det är överskottsenergi i kombo med att han går så lite & känner sig frisk. Från sista veckan i Augusti ska jag få skritta honom varannan dag/för hand varannan dag. 20 min/dag och öka med 10 min/vecka om det känns OK. Och återbesök i mitten av September, då var det två månader sen vi var inne första gången.
Han gick ju på metacam & vila/tömkörning tre veckor innan det men tror inte vi kan räkna det till rehab då han gick på lösdriften där han kunde busa dvs fortsätta paja skadan. Förhoppningsvis är den ju inte så stor eftersom han aldrig vart svullen och halt och inte direkt visat nåt supertydligt, men det blev verkligen skillnad efter box/hagvilan mellan besök ett och två så det kan hända att han inte riktigt håller för lösdrift eftetsom han behöver vila sig och inte gå 24h/dygn. Men just nu lever jag bara fram till nästa återbesök, en dag i taget. Känns iallafall lite lättare nu än första perioden eftersom jag fick en sån shock av hur mycket skador det var.
Vet inte var det kommer från, olika personer säger olika saker, jag har inte frågat vaterinären om varför än för just nu när vi är det där är det bara fokus på läkdelen. Men när jag får OK att sätta igång så måste jag ju veta var gränsen går. Jag vet att han haft skador båda bak på travet men att han kommit tillbaka båda gånger, sen vet jag inte exakt vilken skada och när. Så detta kan vara gammalt som blivit uppdraget. Själv funderar jag mest på hur leran var i vintras, eftersom mitt hemgångsråd bl a är att inte gå på djupt underlag. Det var så mycket lera att de var trötta i musklerna vissa dagar, och det plus att vi galopperade väldigt fort känns som den troligaste teorin för mig personligen.
Jag funderar mycket på galoppen. Håller han ens för den? Kom kosparkarna i våras inte från pälsfällningskittel utan från att det gjorde ont att sätta in bakbenet först? Sprang han för fort för att han hade ont snarare än att han inte hade muskler? Och allt kan vara ja nej eller både och. Omöjligt att veta. Det gör inte så mycket för mig om han bara skulle hålla för skritt & trav, vi har gjort det så länge och vi kan göra mycket bara på det. Men han älskar ju att galoppera, det märks, så det vore ju kul om det gick. Hoppning har jag strykt helt, han har ändå inte visat nåt intresse för det. Men det är en diskussion jag får ha när jag får OK för igångsättning, var ska jag dra gränsen.
Det som känns svårast är att han visat så lite att han hade ont, dvs nästan ingenting. Då blir det ju svårt för mig framgent att hjälpa och veta när det är fel. Långsam träning tillbaka är ingen issue för mig, men just hur jag ska kunna hjälpa honom och förebygga känns svårt när man inte kan se. Jag har ju Maria som kan komma med laser regelbundet iaf, men sen känns det svårt när det är så OTYDLIGT! Jag vet att jag blev väldigt irriterad på det här när Honey fick ögonskadan med, det finns så lite faktisk information att tillgå! Vad HJÄLPER. Kyla? Massage? Liniment? BoT? Tillskott (sååå många tillskott på marknaden som lovar bara bra för leder)? Jag förstår att det är individuellt häst för häst och skada för skada men NÅN information måste ju vara generell! Superirriterande. Undra på att folk tillfaller till att googla när ingen bra info finns.
Är iallafall JÄTTEnöjd med Brunmåla och har fått superbra hjälp där av alla, ingen som rynkat åt näsan åt en travare (snarare tvärtom) och även Folksam, har fått betalt för ALLT utom stötvågen så det har också vart skönt att slippa fundera på. Och lastningen har som sagt också gått jättebra, men det tror jag får bli ett eget inlägg för det här är redan superlångt. Håll tummarna för att det fortsätter gå åt rätt håll för oss, Filo längtar verkligen efter mer motion och större hagar, det märks. Men han måste ju hålla också.