Le Mirage betyder hägring

 

Namn: Filofax N.O. "Filo"

Frysmärkning: Ingen, chippad. (regnr NK-07-0227)

Född: 25 april 2007

Ras: Kallblodig travare

Kön: Valack

Stam: E: Åkre Lurifax, U: Symi, UE: Elding EE: Järvsöfaks (full stam på ST)

Tävlingsresultat: 68 starter (varav 6 monté), vinstsumma 895 026 kr. Har bl a vunnit Prinsessan Madeleines Pokal 2011.

Filo blev importerad från Norge vid 2 års ålder & ägdes sedan dess av samma person& tränats av Jan-Olov Persson nästan hela tiden. Som 3-åring var han en av Sveriges bästa kallblodtravare. Efter en olycka sommaren 2015 testades han främst i monté under 2016 och var i December 2016 iväg till Jörgen Westholm, men när inget funkade i löpen efter en fin karriär beslöt hans ägare att ta av honom från banan. Han fick varva ner en månad hemma hos en fd skötare till J-OP, han testades även på travskolan i Kalmar men de tyckte han var för svår. Det var den fd skötaren som såg min köpesannons som jag lagt ut strax innan nyår 2016/2017, och det var så jag kom i kontakt med Filo. Efter att ha pratat med hans ägare provred jag honom 4 februari i Kalmar där han stod då. Jag var ner själv utan sällskap då det var en bit bort men jag tycker att jag kunde hålla mig lagom kritisk. Han kändes fin i ben, kropp & att rida.

På grund av en planerad resa en våren var jag inte inställd på att skaffa häst just då, men problemet var att skötaren bara kunde ha honom till mitten av Februari, sen hade han i sådant fall fått stå hos ägaren på Halmstads travbana. Men då han som sagt blir stressad av travet var det inte ultimat för honom, så det bästa var att jag tog hem honom direkt. Därför blev det lite hastigt och han kom till mig 11 dagar efter provridningen, men allt gick bra längs vägen och jag kände mig väldigt trygg med allt. Jag fick några fler svar på köpesannonsen jag hade ut rätt tidigt, men Filo var första svaret och han var även den mest intressanta då han på pappret var min drömhäst. Han är den första och enda häst jag kollat på och jag är också den enda förutom travskolan som kontaktats angående honom. Han låg aldrig ute på annons.

Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig för att förklara varför jag tog honom. Skriver jag negativt låter det fel men jag vill heller inte försköna något, för han är ingen lätt häst som bara vart en dans på rosor och det var inte kärlek vid första ögonkastet. Jag tyckte genast om hans utseende. Jag trodde först att han skulle vara lite grövre, som Valle var. Han är dock ganska "kallblodssmäcker" eller vad man ska säga, som typ alla kallblodstravare jag vart medryttare är. Dock är han bara.. större, han är 163 hög. Och så har han lite större huvud också. Sen var han på provridningen väldigt energisk och stark. Jag fick hålla honom lite hårdare än jag är glad, det var egentligen det enda som jag kände var negativt. När jag provred hade han dock vart avställd från travet en månad (= ingenting), reds bara ca 1 gång/vecka & hade troligtvis lamellrandsröta. Så snabbt försvinner inte travet ur kroppen på honom efter 7 års elittävlan, och i synnerhet inte när han inte fått supermycket motion.  Det som gjorde att det kändes rätt att ta honom var dels att han på pappret var exakt den typ av häst jag ville ha, dels att jag tycker det är coolt med ridtravare som faktiskt vunnit en del på travet, men den avgörande delen var ändå att jag kände att han hade en potential till något mer när jag red.

En av anledningarna till att Filofax blir stressad på travet är att han vart med om en otrevlig skenolycka i samband ett löp 2015. Han har alltid varit en enmanhäst enligt alla som jag fått tag i som haft honom som passhäst, och han kräver rätt person i hantering. Jag tycker väldigt mycket om sådana hästar, och oftast tycker även sådana hästar om mig (Honey, Lucas, Ragge). När en vinner hjärtat på en sån häst så går den genom eld och vatten för en. Jag märkte det i hanteringen hos honom när jag provred. Det var egentligen inga konstigheter, han var trevlig och enkel, testade lite och så men jag kände att han var.. ytlig artig eller vad jag ska säga. Han hälsade på mig och nosade på mig med spetsade öron och pigg blick, men han öppnade inte upp sig direkt. Det där är så svårt att beskriva i ord. Idag är jag hans människa, han litar verkligen på mig och jag är så glad att jag vunnit hans förtroende.

Filofax är mycket riden i skritt & trav under travtiden men kan inte galopp och är inte utbildad, så jag fick en del gratis då han inte var enbart travmusklad, samtidigt som det fanns mycket att utveckla. T ex var bromsa i backar något vi jobbade mycket med under våra första månader. Filo är en riktig känslohäst och har humör som ett sto :) Det är mycket dagshumör, men ofta går det att vända en dålig dag till en bra med mycket gos och mys, han är en riktig myskille som verkligen älskar att stå och mysa. Han är enkel i all hantering & står som ett ljus i transporten. Så länge han inte är på dåligt humör lastar jag honom själv utan problem, men när han inte vill är han riktigt seg att lasta. När han kom hade han vissa saker han aldrig fått uppfostran i, t ex att ha lite bråttom när en leder honom, han var otroligt hetsig med mathink (han är väldigt matfokuserad och var i början väldigt överallt när det vankas mat), det gick absolut inte att ge honom godis i början för då blev han nafsig & tiggig. Alla de bitarna är bättre idag, leda är noll problem och det med maten är bättre idag även om visst jobb fortfarande behövs. Filo är extremt envis och smart, han fattar ofta direkt, men sen är det om han känner för att göra nåt eller inte.

Han ska inte gilla sprutor, men hos mig har det gått bra nästan alla gånger. Han är väldigt trafiksäker och han har i mina lekmansögon en trevlig exteriör & ingen speciell skadehistorik för att vara travare; han har blivit struken från tävling för sårskador, feber & halsinfektion, har små överbensknölar men inga supermärkliga saker och i de flesta fall har han startat kort efteråt skador. Han har även vart senskadad (alt gaffelband, minns inte exakt) i båda bak men båda har läkt och han har tävlat efter och blev besiktad UA. Jag känner ingen speciell oro där eftersom jag aldrig riktigt kommer komma upp i de tempona som han vart i som ridhäst.

Jag är väldigt tacksam att ha fått förtroendet att ta över en häst som Filofax, hästar med hans karriär ser en sällan som ridtravare och de hamnar heller inte vart som helst. Han är efter Åkre Lurifax och är både hans pappas & mammas bästa avkomma resultatmässigt. Hans farfar är Järvsöfax och hans morfar är Elding, så han har dessutom väldigt fin stam efter två väldigt fina hingstar som båda lämnar avkommor med trevligt lynne. På långt avstånd är han dessutom släkt med alla mina tidigare medryttarhästar som vart kallblodstravare; Ragge, Mårten & Rauen genom stoet Slogum Tora, och Broke (som också var norrman) genom hingsten Steggbest.

Februari - Juli 2017 jobbade vi bara med att han skulle slappna av, allt skulle gå bråttom och han skulle dra mot, lyssnade inte och var allmänt uppjagad typ hela tiden. Med tiden blev det bättre och Juli - Augusti var han jättefin och vi började nosa på att trava. Dock hade vi sen en tuff höst men förändringar i flocken, nytt silage som han regaerade starkt på länge (blev lös i magen), pälssättning och rida i mörker, då kom mycket stress tillbaka även dagtid, även om det var mindre än förr. Men det gjorde att vi fick backa en liten bit och pausa traven. Efter ett drygt år med enbart skritt började vi mjukstarta med att trava i juni 2018, och i juli travade vi nästan varje ridpass. Hösten 2018 började jag ta ut sadelprovare/behandlare till Filo en gång i månaden och det var helt avgörande för får utveckling. Vi provade ut och bytte sadlar ett par gånger tills han musklat sig rätt och våren 2019 började vi med galoppinslag.