De små små hjälperna

(null)


När jag fick Filo hade han stått i stor travverksamhet hela livet. I vissa aspekter var han jätteuppfostrad & i andra inte alls, och med det menar jag inte att kasta skit, jag har full förståelse för att man i stor verksamhet inte hinner lägga tid på småpillet. Han var riden hela travtiden, men inte utbildad. I vilket fall gjorde det mig inget för då fick jag möjligheten att forma helt själv som jag vill ha en häst. Filo är dessutom väldigt smart & lättlärd och kan dessutom flera ord. Så undan för undan på knappt tre år har jag & han lärt oss varann och HERREgud vad jag har nytta av det nu.

I början hade jag väldiga problem med att leda, eller snarare att göra det långsamt, jag fick honom med instruktionen "sätt kedja under hakan och gå snabbt" haha. Och så var det, drog jag i kedjan började han knuffas med bogen. Han kunde också blocka bort mig vid korrigeringar. En sak som var avgörande i vårt arbete från detta var när jag hittade ett förhållningssätt där han själv fick säga till när han var redo. Det sitter så bra inlärt nu att det även funkar när andra leder (bara en vet hur en gör), och det funkar oavsett om han är hetsig, vill dra efter äpplen eller bara är lite för snabb.

Det jag gör är att lugnt korrigera honom genom att backa honom dit jag vill ha honom, berömma, och sen håller jag upp handen i brösthöjd, och vi går inte förrän han touchar handen med mulen. Är han extra otålig kan han snabbtoucha eller smånafsa efter handen, för han vet att det är gå-signalen, men han ska toucha lugnt & försiktigt. Ibland behöver vi repetera men oftast inte, och efter att vi gjort detta går han lugnt som han ska. Men det här är väldigt sällan nu för tiden, då & då. 

I ridningen har vi jobbat upp & ner från pallen, små hjälper i ridningen, broms med knäna, samma i stallet, små hjälper och han får frihet under ansvar. Det har verkligen gjort det lättare nu efter operationen, jag har ju väntat med att jobba med honom förrän det verkligen kändes bra, men även nu vill jag ta det försiktigt och då underlättar det att jag lagt ner allt jobb på de små hjälperna istället för att behöva lägga kroppskraft på det. En självklarhet för mig men absolut inte alla.

Det gick bra igår, tog in just med kedja som safe men han är lugn nu. Kunde kratsa hovarna hängande i handen, tog ner sadeln utan att känna nåt & upp var inga problem heller. Däremot var jag lite illamående första biten ut, men det blev bättre efter en stund. Red bara till bron & hem, satt av via pallen & leda ner gick allt OK och jag känner inget nu heller. Testade stå fältsits i småbackarna, inga problem (men höll i manen & var noga med att slappna av i magen för säkerhets skull). Ska kvällsfodra ikväll men tror inte det kommer vara nåt problem. Skönt!

En annan sak som är skönt är att sadlarna kvittade varann! När jag fick Thorinsadeln för 9 månader sen valde jag mellan den och en billigare men just då hade jag råd med en dyrare (& jag gillade den bäst), Mustangs inbytesservice funkar så att de drar av 500:-/månad en haft sadeln, så även fast nya Kilin var en nyare modell kvittade sadlarna varandra & jag betalade bara för hembesök/utprovning. Sååå skönt för jag hade egentligen inte råd med mer just nu. 

Nu ska jag fortsätta skritta till nästa helg iallafall, men det känns bra. Började ha rysligt tråkigt. Också bra timing att jag kan fodra nu eftersom J flyttar Mulle till stora grannlösdriften då han inte tål vårat vinterhö. Så himla trist för båda passade in så bra men det är som det är, hästen måste gå först.