Min andra hemstad

Åh jag längtar så till London!


Jag & mamma åker sista November och kommer hem på söndagen, det blir perfekt. Sist vi var där var samma helg 2014, då var det första advent den helgen och jag vet att vi båda var lite off sen. Både jag & mamma är väldigt juliga, så att fira första advent hemma är speciellt. Men åh, det ska bli SÅ kul. Var som sagt tre år sedan vi var där en julhelg. 2015 var första året på extremt länge som jag inte ens var till London, jag hade ju Honey det året t o m sommaren och sen var jag i Portland den perioden. Och den veckan förra året var vi på Gran Canaria när mamma fyllde jämnt.

 

Jag var i London i Mars 2016, jag skulle på ett convention som blev inställt men åkte ändå och umgicks med mina kompisar och shoppade lite. Men det var i Mars så det känns som så extremt långt bort nu, i November kommer det ju nästan vara två år sen i alla fall. OK, dryga 1,5 men ändå länge! Ska bli så himla kul. Älskade London.


(null)


Selfridges julen 2014

Täcken..

Jag tycker det är extremt svårt mentalt att ställa om från täckeshäst till icke. Mer än jag trodde – jag tycker ju att icke täckeshäst är bättre! Men alla hästar jag ridit har vanligtvis haft, och många pga ryggproblem. Jag är ju suupernojig för det, far alltid och pillar och trycker. Hittils utan anledning eller reaktion, jag blev ju nervös av knutarna i somras men som jag trodde var de värmerelaterade och försvann så fort det blev fuktigare och kyligare (även om det inte var supervarmt hade vi en extremt torr sommar). 


Och även när det regnade tre dar i rad var det inget i ryggen, så det är ju dumt att sätta på och skapa mer värme då. Filo har ju verkligen den där pälsen som "bygger tak" som jag läst så mycket om. Honey hade det inte. Allt rann bara rakt igenom hennes päls. Blir så himla fascinerad av det. Enda gången han visat nåt i ryggen hade han en stor sten i hoven och jag misstänkte snedbelastning, dan efter var allt OK. Och även om han är väldigt tålig och tar de flesta saker med ro så är han också tydlig om nåt är off, humörhäst som han är. <3

 

Det sitter alltså mest i mitt huvud (historia + klassiska "matte fryser"). Och så är jag ju inte van vid att inte ha box. Jag vet att jag inte skulle oroa mig alls om han stod på box på natten, de har ju vindskydd men de är sällan eller aldrig där inne. Det är ju iofs deras val, men ja, nä, det är mentalt hos mig. Jag försöker verkligen hindra mig, satte ju på ett täcke här för nån vecka sen när det skulle regna hela dan och då fick jag knappt ut honom i hagen. Det var extremt tydligt att han inte ville ha det på sig. Nu börjar det vara kallare så då ökar nojan igen. Men bara jag ser att han överlever i det ;) så kommer jag nog lugna mig. Jag försöker också intala mig själv att även om jag kommer till en punkt där jag märker att nu reagerar han, så DÖR han inte av det en dag. Då får jag rätta då i så fall. Det är nästan bättre att han får vara utan täcke och reagera så jag vet var gränsen går, än att jag täckar för tidigt. Han är ju lite varmare från början och då vill jag inte skapa knutar på vintern med bara för att jag är ängslig. 

 

Och jag TROR inte han kommer reagera än på ett tag, förhoppningsvis aldrig. Då tror jag han tycker det är skönare att komma ifrån hagarnas underlag just nu, än det som kommer uppifrån. Och DET är ju omöjligt att göra nåt åt. Ibland känns det supertrist i hagen, men sen såg jag ett foto från mitt gamla stall där jag stod med Honey och hur meeegalerig den är, så mycket större bit än våran, som bara är som jobbigast vid hö-karen och vägen vi går för att hämta hö dit + vid vattnet. Dvs där de går mest. Och det går ju aldrig att undvika helt i Mälardalen.

 

Hade blåtur och hittade ett billigt regntäcke i förhoppningsvis bra storlek på Hästnet, jag tror jag har ett ofodrat med hans namn på men minns inte helt & jag tänker att det är alltid bra med ett reserv. Och jag fick det för 200 inkl frakt så sjukt lite. Även om han inte behöver så är det ju ändå bra med ett par olika, beroende på hur han reagerar och hur vädret går. Jag ska lämna in  de jag har för tvätt och lagning (förutom tävlingstäcket & gröna fleecen då de är hela & nyligen hemmattvättade), något jag skjutit upp lite för länge. Mitt helaste täcke är det blå Bucastäcket och det är 150 gram (har bara en liten reva) så det känns ändå lite mycket än. Den dagen han hade det blå nu hade det regnat hela dan och han var lite för varm under. Men jag vill ha de fixade nu så de är redo om/när de behövs. Även om jag såklart hoppas att de inte gör det. ;)


Igår regnade det liksom HELA dan i ca 8 grader och även om Filo väl inte var överlycklig var han inte kall eller öm (det lilla jag ville pilla utan att störa "pälstaket"). Graderna har ju sänkts väldigt.. ja, gradvis i år, vilket måste underlätta tänker jag. Vänja sig långsamt efter nya temperaturen.



(null)

Vägning & mätning

Jag hade ut Marie från Hästvågen igår  och jag är verkligen meganöjd! Jag tyckte att det var väldigt prisvärt (250:-) för tiden det ändå tog. 


(null)



Marie var supertrevlig och tålmodig, hade bra tips när hästarna inte ville gå på (Brutus skulle också vägas, men vägrade gå på) och hur man skulle tänka. Filo fnorkade först och var lite på spänn, men klev på nästan direkt och stannade på vågen tills jag sa till. Hjärtat <3 Jag kände verkligen att han inte var bekväm men litade på mig, det känns så i hjärtat. Han vägde 622 vilket var liite mer än jag trodde, även om jag ändå trott på närmare 600 då han är stor.  

 

Han är ju inte i toppform nu, även om vi skrittar allt från 30-120 minuter 3-5 ggr/v. Och helt ärligt.. jag har kollat tillbaka i dagböckerna och jag låg på 5 ggr/v Juni-Augusti, sen i September var det nere i tre dagar i veckan och i Oktober oftast 4 dagar i veckan. Det är inget aktivt val utan berott på humör, förutsättningar, jag var konstigt krasslig mm mm mm och min motivation att rida i mörkret superlåg så jag har tagit varje ursäkt att inte rida, samtidigt som vi inte kan tömköra nu. Veckan som var nu blev det fem i alla fall, och jag ska verkligen försöka att det blir fem framöver med! Men vi skrittar bara, lite trav här och där såklart men ingen direkt träning som tar bort pensiokulan. Så det känns kul att ha en vikt nu när jag är på basic skrittnivå, ska bli kul att väga honom igen sen när han är mer igång och tränad.

 

Det var verkligen jätteintressant, hon mätte även bröstomfånget och förklarade att om det ökar så ökar han i vikt, dvs om musklerna där växt! Det var en bättre indikation än magen som det lätt blir att en kollar på. Hon visade också tydligt var jag kunde mäta med band runtom, även om det var GROVT fel i Filos fall. Viktmåttbandet sa nämligen 532 kg – 90kg fel!

 

Hon mätte mankhöjden också, jag har mätt med en tumstock och uppskattat till 163cm men hon hade ju en sån riktig mätsticka och – prick 163! Filo vart ganska spänd av den och fnorkig men hon var jättebra med både honom och den. Kan verkligen varmt rekommendera Hästvågen (ej sponsrad, om nu nån trodde det – bara väldigt nöjd ;)) om ni bor i norra Stockholm & Närke. Snart ska det också komma till Göteborg tydligen.


(null)