Torsdag > Söndag förrförra veckan

Filo var lite tjurig hela förrförra veckan. Han var ju superfin i ridningen både måndag & tisdag & mestadels fin i tömkörningen på onsdagen. På torsdagen (15/6) var jag helt slut och han småtjurig så vi gick bara till stallet och pysslade och gick ner igen. På fredagen (16/6) körde jag Pärlan. Kom ut en halvtimme sent och hon var så pigg & taggad så det blev lite sent, jag hade tänkt rida Filo men klockan var nio när jag var klar med Pärlan och då ORKADE jag inte. Vi har så mycket på jobbet att jag nästan sett i kors när jag kört ut till stallet hela veckan så även fast det var ljust & fredag pallade jag inte rida.

 

 

På lördagen (17/6) när jag kom var det varmt. Jag hade svängt förbi Granngården för att hämta upp koppjärnet jag beställt från Charlies (de har gratis frakt om det skickas till Granngården, tips om ni inte visste!), hade även passat på att köpa en stor 10kg saltsten och en behållare till den. De hade lite småbitar kvar i vindskyddet och jag satte in en ny saltsten där häromdan men jag vet inte hur mycket de är på den, så för min egen sinnesfrid kändes det värt att köpa en sån för 100 spänn eller vad det blev totalt. Hela gänget (utom Brutus som var på uppdrag) stod och hängde där de brukar, längst upp vid gården i skuggan av körsbärsträden. Gosade lite med alla och Filo sist, han blev så sotis/nyfiken och kom, kliade honom en stund och tänkte sen gå in till Kerstin. Då följde han med mig och då visade jag saltet & alla fick provsmaka.

 

 

 

L kom just då och skulle rida Kingen så vi red ut tillsammans. Det går väldigt bra (även om han typ blivit bisexuell på gamla dar och tycker alla är värda att sätta på haha) bara vi håller lagom avstånd men kunde rida bredvid varann på normalbred väg. Vi red Grönanvägen förbi berget och till gården, där vände vi och red hela vägen tillbaka. Vända tillbaka samma väg är ju nåt som aldrig funkat särskilt bra på Filo, det har direkt triggat hemåt och tidigare spelade det ingen roll att andra var med. I lördags var han dock suuuuperfin! Kingen knallar på rätt bra men det gick i perioder, ibland var de först, ibland vi och ibland red vi bredvid varann. Filo var oftast jättefin, kunde tagga till nån gång men lyssnade bra på förhållningarna. Även om det ger mer trygghet att rida med annan häst så tror jag också att det gör mycket att jag också är mer avslappnad i sällskap, både han och jag tänker ju ofta lite för mycket. Var väldigt nöjd med honom!

 

 

På söndagen (18/6) var han inte lika pepp på att komma men det var som vanligt inga problem, och han var väldigt chill i stallet. Jag hoppas att han får lite extra positivt i stallet just nu när det är varmt = svalt i stallet. Har även börjat ge Primero nästan varje dag igen då jag är jag och blev nojig över att han får för lite protein och att det har nåt med hovarna att göra :) :) Har ingen analys på vårt hö (ska fixa själv för jag orkar inte ens ta såna ”nymodigheter” via Kerstin även om hennes försäljare säkert har ;)), han är ju väldigt fin så med ögat är det säkert ingen fara men de äter ju inte lika mycket hö nu när det är gräs och vem vet vad proteinet är i det så ja.. Men jag tänker att det också stärker, svårt att få i dom för mycket protein liksom. Han är väldigt bra nu att både leda och vara i stallet själv, vi hade nedslaget med Brutus helgen innan denna men han verkar ha kommit igen efter det.

 

Vi red ut slingan. Allt gick väldigt bra dit. En period gick det bara bra till backen mot Grönanvägen och sen blev han spänd om vi red över bron men det området som är ”safe” verkar ha utökats nu. Han blir alltid lite spänd när vi går ner på slingan och ska titta omkring sig och föreslå att vända, men kom ganska snabbt ner och var väldigt fin. Mestadelen red vi på lång tygel, jag hade bara lite tygel för styrning men i övrigt lång. Jobbar själv på att inte ta så mycket i tygeln utan mer kropp, i synnerhet med hack, och han svarar bra på ben och kroppsvridning men ibland behövs det ändå nåt mer. Jag funderar på att skaffa en halsring (en riktig, inte bara ett stigläder) och försöka ta i den snarare än tyglarna för lättare styrning.

 

I alla fall var han superfin och jag var noga med att berömma ofta, jag glömmer det ibland. Sen red vi mot Täbyvägen och längs med den. Han var lite spänd dit men inte längs med, och chill i skogen. Han knatade på bra men det kändes inte som stress. Lite snabb ner men efter två halter och en tugga gräs blev det bättre :) Han var som vanligt snabb ner mot rundbanan, chill till mitten på kortsidan då han vill öka och gå ut mot raksidan. Jobbade honom och försökte få honom att gå öppna (men jag tror han mest böjde på halsen bara) för att slippa hålla så hårt på vänstersidan av hacket, gick OK. Han ville titta lite åt höger ner mot Kvarngården men sen chill, han reagerade på nån vagn så vi vände, red tillbaka förbi den, vände igen och sen hade han glömt annat och gick lugnt hem. Sååå fin! Kan ha vart vår bästa tur ute själva nånsin? Inte perfekt men nära nog!

 

 

 

När jag kom hem sa Kerstin att hovis var på väg så han fick stå i sin box med hö och eftersom han verkade så obrydd åkte jag ner och drack kaffe mer Kerstin. En halvtimme senare när hovis kommit var K’s hästar i uteboxana och han verkade lika chill, dock var han lie tjurig med hovis och höll på och ställa sig på fel ben och tynga på henne. Han har som sagt vart lite tjurig i veckan så det kanske var nåt kvar. Iallafall nya skor på nu efter 9 veckor (!) och det var inte exakt panik. Vi ska kolla igen om 8 så får vi se. Bärrandsrötan borta, strålrötan kvar i vä bak men det visste jag ju och strålen börjar dela sig mer nu. Tror hon karvade ut den lite, hann inte kolla efter eftersom Björn, Cissi & Alfons kom men ja.

Att komma nånstans - och minnas det!

Alltså ahhhh helt sjukt att jag inte uppdaterat på två veckor?! Filo har verkligen utvecklats i Juni och jag har svinmycket på jobbet, så bloggen prioriteras ner mellan jobb, Filo & sömn. Hoppas hinna skriva mer i helgen.


När jag jobbar med ett problem, oavsett vilket det vart, är det lätt att jag blir extremt förtvivlad, vrider och vänder på det och sen när det är mestadels löst eller klart så släpper jag det bara och går vidare, jag försöker därför bli bättre på att tänka på hur långt vi kommit. Följer ni FB-gruppen vet ni ju mycket ändå så jag skriver inte jättemycket mer men vi har ju som ni vet haft stora problem med att vara själva i stallet.

Jag funderar på att börja upprätta en lista och bocka av. Iallafall. En sak som var en sån jättegrej förr och nu är så lätt och ingen grej alls, är att ha Filo själv i stallet. Jag ska inte säga att jag inte tänker på det längre men nu är det mer att jag förundras över att "nu var jag i sadelkammaren jättelänge, tänk att han är så chill!" osv.

Ibland är det så jäkla tungt och lätt att känna att "kunde jag inte bara tagit en häst som var klar". Men den stolthet jag känner när jag vet att det är jag och enbart jag som fått en häst som tidigare när han var själv var panikslagen på gränsen till att det kändes otryggt till detta, när han står lös och är helt avslappnad.. Det är oslagbart. <3

Tömkörning #2

Jag bestämde mig för att det var tömkörningsdags igår. Vi körde första gången för en månad sen exakt, på vår tremånadersdag 15 maj. Det gick ju OK ändå, jag hade så låga förväntningar, men han gick mot grimman och drog iväg med mig ur steget många gånger. Sen har vi haft en månad och nu testade jag igen och jag höll på tappa hakan när han var heeelt chill & knallade rakt fram utan stress eller att dra utan som när jag tömkörde Honey; med slack tygel och bara lite styrning!


Vi vände vid berget och då taggade han hem som i ridning. Det är lite svårare i tömkörning att inte bli hängandes i tömmen då eftersom det är det enda jag har (han vet att prrr betyder sakta av men han lyssnar väldigt sällan enbart på röst). Det är också svårt att känna om han ökar och ökar eller bara är snabb. Men det var ändå femtio gånger bättre än när jag tömkörde första gången, jag kände inte på samma sätt att han nästan drog mig ur mitt eget steg. 

Bara det att han är SÅ mycket bättre efter en månad vi inte kört säger ju rätt mycket om hur mycket mentalt det är. Var så himla glad iallafall, supernöjd med honom. Jag måste fundera ut ett upplägg nu när jag ska rida honom mer så vi får se när nästa gång blir men jag väntar nog inte en månad till tredje gången, tror jag.

Jag testade tömköra i en spärrgrimma som jag lånade av Kerstin (vi har den som sidepull till Spursen) och det gick riktigt bra så jag tror det blir det till slut. Fortsätter nog med den tills jag fått tag i ett passande sidepull i hans storlek.