Min kära lilla häst

Jag är så glad att Filo är min. Och om jag för en gång skull om året får klappa mig själv på axeln är jag så glad att han fick komma till mig som gett honom tid och förstår honom.

Igår var Filo på rätt tjafsigt humör, han var lite hangry, och sen när han ätit var han ändå lite gnällig och tjafsig. Nu när jag har haft honom i snart 2 år känner jag verkligen hans hela register och när han är gnällig och ska sura och nafsa och tigga så är det som får honom på bäst humör igen.. att gosa. Min nästanenmiljonpåtravkontothäst. Det bästa han vet när han är småsurig är att få en kram. Han som inte gillar att bli fasthållen över nosryggen älskar när jag lägger hela armen runt huvudet och kramar honom så. Pussar gillar han också. Min lilla knäppgök.

(null)

Sen var han exakt hur fin som helst, vi joggade 4 varv (2 åt varje håll) på rundbanan (och bara det) på halvlång tygel, bara ett kvarts varv i sista varvet fick jag korta en stund innan jag kunde släppa igen. Och han börjar ha travkondis nu! Vi travade 14 minuter/3km och han var bara svettig. Inget frust, ingen suck, bara knallade av banan och så gick vi hem. Han älskar verkligen att trava, han blir så glad!

Sen var han fin ut, inget tjafsig alls längre utan glad och avslappnad, ställde upp fint medan jag stängde grinden. Stannade och väntade på en klapp efter jag tagit av grimman. Sen vände jag mig om för att hänga upp den och DÅ hörde jag PIP! Prutt! Brall! Galopp! och så var han borta. Haha. Knäppskalle. Min älskade känsliga knäppskalle. Aldrig har jag träffat en häst som han. Och han är min. Och jag hans. 

(null)


Läget just nu

Just nu känns allt väldigt bra med Filo, vilket jag verkligen inte trodde skulle ske i höst. Jag hade väntat mig ett bakslag igen denna vinter men efter ett pars veckor småspändhet är han nästan helt avslappnad ute nu, även fast vi rider ut i beckmörker. Han blir lite spänd när det är djur som låter i skogen men han kan komma ner från det. Vi travar som en "normal" häst gör nu, varje dag jag rider med sadel. Nya dressyrsadeln ligger bra och han är bättre i kroppen sen bytet. 
 
Vi ska ha Trabtävling i Ridtravarförbundet i början av November, jag funderade ett tag men valde att avstå eftersom vi har den här lastningsproblematiken. Jag vill inte känna en press att få till den utan hoppas att Lina Zacha-Kursen (som ska börja snart!) kan hjälpa oss med den. Den enda planen ut från gården är att vi ska på återbesök om sadeln inom 3-6 månader från att vi tog den, för att kolla om den behöver stoppas om eller nåt efter att ha ridit i den ett tag. 3-6 månader känns som ett rimligare mål att sikta mot än en månad, eftersom jag har lite problem med att få tid till lastträning i veckorna (& det beror även på hur många som står på gården just då). Nu är det dessutom mörkt när jag kommer, jag vet inte om det egentligen gör nåt för honom (tror inte det) men ändå. Jag har problem med min lampa i transporten så då är det ju inte ultimat att ta in honom.
 
Sussieträningarna är typ nedlagda från vår sida, iallafall just nu, och det beror delvis på att vi inte kunnat rida i hagen vi haft som ridbana (pga inackorderade), och delvis på att vi inte kommer lasta dit. Jag hoppas absolut kunna ta upp den sen när vi fått till lastningen igen. Just nu gör det inget för det är lite tight för plånboken med både det och att Maria kommer ut för behandling en gång i månaden, så det är nästan bättre med lite vinter"vila" från hittepå och bara få utveckla hemma.
 
Traven går verkligen hur bra som helst. Jag funderade på olika upplägg, men det har bara skett väldigt organiskt och eftersom, så jag vet knappt själv hur jag gjort men det har vart mycket känna efter. Han kan fortfarande bli lite uppstressad efter att ha fått springa snabbt, idag t ex lät jag honom travaretrava upp för stora backen mot grå villan hem, och då var han megataggad och taktade bara i traven över ängen, tills vi kom ut på vanliga vägen igen. Där kunde han igen jogga på halvlång tygel, med ytterst lite kontakt. Det är jätteroligt, han är verkligen så fin och det känns väldigt avslappnande för mig att veta att vi inte har så mycket planerat och att vi får ha hela vintern att bara utveckla honom framåt, muskla på. Så snabbt ska han ju inte springa iallafall, men visst, målet framåt är ju att kunna busa utan att han taggar upp. Jag hoppas att vi har Trabtävling igen till våren och att vi då har ordning på lastning, det brukar vi ha på en ridbana utomhus så bara vi kommer dit är det nog OK. 

(null)

 
Jag tror jag blev lite övermodig med allt efter dressyrtävlingen i juni så det känns bra att backa lite i vinter. Sen får jag se när jag tar tag i det här med ridhusträning, Sussieträning och dressyren, men just nu är det inte prio. Om det blir lite snö i år borde vi kunna få till en fin ridbana i tvåans hage hoppas jag, våra små islandshästar i stallet rider också där och har t o m satt upp bokstäver så det är kul! Vi har lite rörigt i stallet just nu pga ett par inackorderade men jag tror/hoppas att det är på väg mot nån lösning på ett eller annat sätt för orkar inte med mer drama. Iallafall är det bara Filo, Stjärnan & Brutus i stora hagen igen. Just nu har de fri tillgång på prov men vi får se om vi fortsätter eller inte. Filo har dragit av båda framskorna under två veckors tid när det vart lerigt runt hö-karen och Torbjörn har vart sjukskriven, men jag har haft bra timing och fått på dom av fd hovis M kort efter båda gångerna, inte vart med nån gång men det ska ha gått bra. Nu ska det vara relativt torrt kommande veckan och de har balen på icke lerigt ställe just nu. Lyckligtvis är Torbjörn igång igen, så han ska sko om Filo den 22:a som planerat. Jag är lite fundersam på om tappskorna beror på 1. leran 2. nya sadeln 3. att vi tog in framhovarna på insidan lite sist så jag var lite nojig för överbenet. Får se om Torbjörn har nån teori då, det är ju tappskosäsong men vi hade sååå mycket mer lera förra året och då satt alla skor trots riktigt sugande lera.
 
(null)


Förra veckan

Filo kom in i måndags med tappsko, tror varken att det berodde på ny sadel eller galopp i söndags utan mer troligt att det börjat vara lerigt runt hö-karen utan större förvarning. Vi hade SÅN gyttja förra året men då kom det mer smygandes så då hade jag ingen tappsko. 

Oturligt nog var min hovis sjukskriven då han blivit sparkad av en häst, med fd hovis (som skor de flesta andra i stallet) fick på en sko på torsdagen. Jag var inte med men det hade tydligen gått bra så det var ju skönt eftersom Filo inte gillar hen. Men ett ben inget ben kanske?

Sen var han superfin både torsdag & fredag i mörkret, det är verkligen sån markant skillnad från ifjol när han var spänd i stort sett tre månader (mitten av Aug > mitten av Dec). Även om han var mer OK med mörkret sen hade jag aldrig trott att han skulle vara så OK med det direkt, trodde vi skulle behöva vänta in det lite. 

I lördags red vi långtur Spiltan > Smedby > Gällsta (eftersom ridängen var sådd) > Björknäs > Lövhagen/Högvreten > Borgby > hem, med Brutus & Stjärnan. Vi skrittade lite mer än vi behövde eftersom dom två är i sämre form än Filo, var ute totalt 3h. Vi travade nästan hela vägen i sträck från Ekeby till Fresta och Filo var SUPERFIN, inget drag eller nåt utan lyssnade kanon. Han var lite taggad efter men kom ner snabbt igen till helt avslappnad. 

När vi red denna runda själv i våras var han supertrött efter, jag tömkörde dagen efter då och han var snubblig (som han aldrig är annars) & trött i nästan en vecka efter. Tömkörde i söndags med, han ville först inte komma i hagen så jag tror han hade träningsvärk men när vi väl kom ut vag han jätteglad och pinnade på bra, i synnerhet när vi gått ett tag. Han "jobbigt!"-frustade lite efter nedförsbackarna där han behövde stöd för att bromsa men han lyssnade superbra så verkligen stor skillnad i hans form från i våras! Känns superbra! Red också i nya sadeln och kändes kanon.

(null)

(null)