Igår var han dyr

Det är mycket mentalt med min Bula. I förrgår vart han spänd för nåt direkt = spänd hela tiden. Igår var han lugn direkt och höll sig därför lugn nästan hela tiden och kom lätt ner om han blev det.


Jag var trött (surprise surprise) & hade noll inspo, vi gick till stallet först och han var lugn och tjöt eller gnäggade inte alls, inte ens när andra hästar var utanför. Helt avslappnad var han inte heller, men väldigt duktig mot igår och då var jag även ut till sadelkammaren tre gånger!

Sen tog vi en promenad. Han var lite tveksam förbi själva gården men sen gick han jättebra. Bakom mig, lyssnade EXTREMT bra på fingervift vid backa och avslappnat. Vi slutade när det gick bra idag och vände vid kohagsbacken. Väldigt, väldigt nöjd med honom, speciellt med att stanna faktiskt. Till och med så var det så att om han var lite för långt fram och jag började sakta in så stannade han snabbt så han skulle vara på rätt avstånd bakom mig.

<3 Fina fina Knasbulan

Commes si, commes sa

Igår gick det skräp. Först rätt OK genom hagen, han stannade ett par gånger och var kanske inte supersugen på att följa med men det var ingen big deal. Vid grinden så exploderade han dock, han såg nåt bort mot A's hus och flög runt på en liten volt så långt grimskaftet räckte. Jag övervägde att släppa honom där för det kändes inte som att jag skulle få nåt vettigt ur honom men sen kände jag att det inte var en bra idé, så vi gick ut och när grinden väl var stängd igen och vi gått slappnade han av mer, även om han fick backa lite så han var lite ofokuserad och gick om mig. 


I stallet var han lite spänd. Det var inte katastrof men han slappnade inte av och tjöt ett par 4-5 ggr. Jag funderade även där på om det var bäst att rida eller inte rida men tänkte ändå att jag skulle hoppa upp och se hur långt jag kom. När han är spänd upplever jag sällan nån kontakt eller att han tar in nåt så jag tänkte att det skulle gå skit och att vi bara skulle rida till kohagsbacken eller så. 

Dock var han lite mer avslappnad när vi red. Men inte helt. Dels klev han ut med rumpan när jag ställde honom vid uppsittningspallen och det gör han bara när han inte har lust. Sen gick han iväg snabbt, jag känner direkt vi rider ut om han kommer vara chill eller inte. Han sänkte halsen och var liksom 50/50 avslappnad/spänd. Vid kohagsbacken kände jag att det ändå var förstört med en vettig ridtur så jag valde att rida upp i Emmylundshagen och genom (där vi tog en promenad i fredags), sen tog vi en stig till höger just efter övre utgången.

Jag ska skriva mer om det här separat men Filo blir spänd och stressad på nya vägar och eftersom han redan var det tänkte jag att jag lika gärna kunde testa en ny. Dock var han ovanligt chill för det, vi red på den stigen tills den blev för smal mellan träden, då vände vi och då brukar han öka men det gick OK ändå. Ner genom hagen igen körde jag att jag kramade tygeln varannan sida jämnt med vilken bakhov han satte ner (höger fot ner = krama höger tygel), och för att vara i det mood han var svarade han väldigt bra på det och han gjorde även ett par riktigt bra halter utan att vinkla huvudet (nåt han gör när han är less och inte vill stanna, både uppsuttet & avsuttet, som på bilden nedan). Hem lät jag honom på test få helt lång tygel och han höll faktiskt OK tempo. Snabbt ja, men skritt och spårade bra. Förbi gula huset taktade han lite så då tog jag lite i honom men det gick bra sen.

Tusen halter ner till hagen och lyssnade extremt bra på fingervift för backa idag! Den börjar sätta sig mer och mer. 

Fin kille

Är riktigt nöjd med Filo senaste tiden. Vi har ridit samma väg torsdag & lördag, en väg som funkat ganska bra dvs slingan. I torsdags var det supervarmt och vi red med sadel & bett, i lördags mulet och något svalare och vi hade barbackapadd & hack. I synnerhet i lördags var han superfin, behövde knappt korta tygeln alls förrän hem och han kom tillbaka till att ta det lugnt efter nerförsbackarna (som han alltid använder för att gasa på lite). Han var fin i torsdags med men då fick jag växla lite. Han har blivit lite snabb hem igen, men det lyckas ofta hända nåt som stressar upp honom så jag lägger inte supermycket vikt vid det även om det är lite irriterande. Och när jag säger snabb är det inte exakt taktande och att han ångar som i början utan mer snabbt tempo och jag vill att han ska lunka :) så inte riktigt på samma sätt.


Jag läste nånstans att ridning mitt på vägen är bra för en ojämn häst och det gör vi, det ger honom ofta lite att tänka på då han gärna vill gå ut i kanten och vi får en diskussion, och då glömmer han snabbheten (ytterligare ett tecken på att det bara är mentalt).

I fredags tog vi vad jag antar är hans första skogspromenad vid hand. Han var stel och spänd, även ut från gården där vi rider hela tiden. Gick zick-zak över vägen i ett försök att få honom att tänka på annat men så fort han lärde sig det släppte han och började fnorka igen. Det är så knasigt att det som jag ser som en av de enklaste sakerna i världen, att gå ut och gå, är så konstigt för honom. Men det är klart, i en sån stor verksamhet som han stått i fick han nog inte många tillfällen till sånt. Under omständigheterna gick det ändå väldigt bra. Vi fick rygga MYCKET och till slut blev han irriterad på mig. Eftersom fingervift inte satt sig än har jag bara petat bak honom på bringan och till slut, när vi var på sista vägen hem efter kohagsbacken, läppjade han till efter mina fingrar. Normalt sett gör han aldrig sånt, han kan bli lite så om han får för mycket godis, och om han är superless. Han fick en snabb, lätt klapp på mulen för det och då bytte jag till fingervift, och se på fan! Då gick det bra.. :) Och om han slutade lyda på det fick han ett bringpet och sen lyssnade han bra på vift, så han fattade ändå att det var lite enklare än att jag ska knuffa honom fysiskt.

Dagen efter hade han blivit uppjagad hem - typiskt då han för första gången lämnat ridbanan lugnt - första för vagnen som står där och sen kom unghästarna i hagen galopperandes i full fart bakom oss. Jag kunde ändå rida honom rätt OK och vi gjorde en del halter men han svarar inte så bra på det utan stannar, och ångar sen på igen. Men han kom ner lite precis innan den svaga nerförsbacken innan kohagsbacken, där han ofta ökar på. Då hoppade jag av och så gick vi sista biten, vilket var den som vart svårast dagen innan. Nu gick det jättebra och han backade på vift - inte 100% men bättre än nånsin. 

Igår var jag funkis på Ridtravarföreningens dressyrtävling så jag var helt slut efter. Böjde honom i sidorna två gånger åt varje håll med morötter och det gick rätt bra. Han fuskar gärna med att lyfta ena benet och han snurra med mig rätt mycket men efter ett tag går det ofta och jag tycker redan att det går bättre åt höger (han är kort i vänster sida), försöker göra detta varje dag. Har även börjat stretcha efter varje ridpass och där märker jag väl främst förbättring i själva stretchmomenten, dvs att det går lättare för varje gång, och eventuellt drar han åt sig bakbenen lite mindre nu för tiden men jag är inte helt säker på med det är för stretchen eller nåt annat.

Jo och i torsdags var vi själva i stallet och han stod HELT avslappnat på gången! Han gnäggade två gånger när jag var i sadelkammaren (annat hus) och en gång som svar till en annan häst, men sen kom han ner igen och slappnade av! <3 Min fina Bula.