Ett kvitto på att man gör rätt

Jag är så glad att jag nästan vill gråta lite nu ikväll.
 
Jag har inte skrivit jättemycket om det men jag har egentligen känt mig lite stressad hela min tid med Honey. Först var det ögat/benet  och när det började bli bra kom väderomslaget och jag började med täckesbestyr och när det var klart var underlaget dåligt och jag har fortfarande inte löst sadel.. Och jag har känt mig väldigt stressad över att vi inte är igång mer. Fastän det inte är mitt fel. Det beror inte på tidsbrist eller brist på engagagemang från min sida, eller ens brist på sadel, det har bara vart än ditt och än datt. Nu är vi t ex redo att börja trava sen flera veckor, men underlaget har inte tillåtit. Skuldkänslor. För att..? Jag kan inte styra över vädret! Och skuldkänslor till vem då? Ingen bryr sig! Alla har ju samma problem, de med barfotahästar har det ännu värre i ishalkan. Hon bryr sig inte. men ändå har det vart där och gnagt.
 
Det är så löjligt att skriva, men jag har liksom känt att "vi är inte igång helt förrän vi rider i alla gångarter" och jag hör ju hur löjligt det låter, som om man är klar om man kan flänggaloppera? Vi har bara skrittat och skrittat och tagit några korta småtraver och så lite busgalopp i ridhuset en gång. Men jag har liksom känt att hon bara förfaller och jag bara står här maktlös och kan inte rida "ordentligt".
 
Men så kom min ET idag och klämde, hon var lite öm i bröstmusklerna men hon trodde inte det var nåt allvarligt utan säkert beroedde på halkan och skulle släppa när hon kan sträcka ut sig mer. Och sen tog hon sin pall och började titta på ryggen och säger nästan direkt "oj vad fint musklad rygg hon har" och jag fick liksom blinka till och säga "tycker du det?". Jag har märkt lite ändringar i ryggen men jag är i ärlighetens namn inte jättebra på att se om en häst är bra musklad eller ej, så jag har nog mest tänkt att hon vart.. tjock. Haha. Och ingenting alls i rumpan, där hon haft låsningar förr, och mer jämnt musklad i rumpan än hon var sist. "Det är bara rida på såhär" sa hon. Åh vad skönt det är! Nu har jag mycket mindre dåligt samvete. 
 
Jag har nästan bara ridit med ride on-padden och jag tror det gett mer utrymme för henne att låta ryggmusklerna växa (i synnerhet eftersom sadeln är trång), och nya täcket har ju nästan helt säkert gjort sitt för rumpan och åh åh åh vad skönt det känns! Ska ta ut ET igen i Mars-April igen nånstans och checka igen tänkte jag. Nu ska jag hoppa i badet och sen i sängen, imorgon ska jag upp tidigt och gå på yoga.
 
 
Linda

Vad roligt!

Svar: Jaa :)