Le Mirage betyder hägring

Hade tänkt åka ut till stallet vid tolv idag (är ledig) men det har börjat snöa så jag skjuter på det. Det fastnar lyckligtvis inte på marken och ska spricka upp framåt fyra nånstans enligt YR så jag åker väl då. Red Filo igår så det är ingen panik men jag tror Kerstin vill att jag kör Pärlan eftersom hon inte gått sen hon tävlade i Eskilstuna i fredags, så då väntar jag hellre lite. Skitväder.

 

OK snabbgenomgång av senaste veckan:

Måndag 10/4: Hoviskoll. Högra hovarna fick grönt ljus och det räckte att jag skulle gör omslag på vänster varannan dag. 

Tidag 11/4: Red slingan. Skritt hem på helt lång tygel för första gången.

Onsdag 12/4: Jodopaxomslag

Torsdag 13/4: Var med Mikaela till Knutby till en hästaffär som hade rea, köpte ett ylletäcke för 52:- och ett par svarta tyglar för 20:-

Fredag 14/4: Jodopaxomslag

Lördag 15/4: Filo vart här 2 månader. Red slingan med barbackapadden, gick bra men han var lite stressad hem sista biten. Vi hade tjafsat en del med halter på rundbanan så jag tror han kanske var lite öm i ryggen ändå, han har ju troligtvis inte ridits barbacka så himla ofta.

Söndag 16/4: Jodopaxomslag

 

Hovis kom redan igår till Filo, rötan var borta vänster bak och liite kvar vänster fram men hon tyckte det var OK att sko på ändå. Han har lite röta i en stråle än men det räcker om jag borstar den med jodopax nån gång i veckan bara, och så ska vi bara ta sex veckor till nästa gång för säkerhets skull.

 

Ridturen igår gick väl helt OK. Vi har ridit slingan och ut via travbanan de gånger jag ridit när han vart avskodd, då det är mjukare mark där. Till & från stallet och i skogen är det hårt packad lerväg så där har han tagit det lite lugnt och vart lite "tassig" och helst velat gå i skogen där det går. Igår när han blivit skodd gick han fram där i normal takt hemifrån. Det är skönt att veta att det går att ha honom barfota om det behövs, men helt utan är svårt här eftersom vi har så hårda vägar förutom travbanan och i själva skogen och det är omöjligt att helt undvika det. 

 

Hovis sa att han kunde vara lite öm i hovarna nån dag nu och det gick stundom lite fort kanske - men jag måste påminna mig om att det fortfarande är så mycket bättre än innan, och att lite pigg kommer han nog alltid vara oavsett. Vi red skogsvägen för första gången sen rötan upptäcktes, på hans förslag red vi längs kanten på ängen, men han blev lite stissig där och slappnade av först när vi kom upp på vägen. Förstår inte riktigt varför, men ska undvika den tills jag kan rida med sällskap nästa gång. Vände en bit upp (vid andra ängen innan vi kom till sista biten upp mot huset i skogen). Det gick först väldigt fort hem så jag fick ta kort tygel men ganska snabbt var han med på noterna och jag kunde länga ut till halvlång tygel iallafall, sista biten innan backen helt lång. Sen blev han lite taggad vid vägskälet hem, vi hade ett par diskussioner med halter och att inte gå direkt när han fick eftergift. Den biten sitter väl inte riktigt än, jag tror inte jag vart nog konsekvent där. Måste skärpa mig, jag tycker ju inte att det är skitkul själv så det är väl mest mitt fel. Efter ett par gånger sitter den alltid men det krävs alltid ett par gånger först. Red utan nosgrimma igår, jag har ridit med så löst spänd att jag inte trott att det skulle göra nån skillnad med eller utan och det gjorde ju varken från eller till så jag tog hem den sen.

 

Provade de två nya grimmorna och konstaterade att han nog full på LÄNGDEN men inte bredden - på X-full grimman jag köpt, som är en fast grimma med enbart reglerbart nackstycke, fick han ha den på kortaste hålet men då satt den perfekt sen. På fullgrimman med spännen har han på näst längsta hålet på alla ställen. Den hade faktiskt spännen på båda sidor nackstycket också, han blev fin i den även om det är lite trist att han bara har marinblå grimmor.

 

Hursom. Red på halvlång till lång tygel hemåt och det gick bra, även sista biten hem. Jag tror jag ska bara rida kortare sträckor i barbackapadden nu ett tag. Även om det är en padd så är det ändå en annan typ av belastning än sadel, så jag ska nog inte överväldiga honom med saker just nu. Efter hovarna är jag lite nojig över sadeln och om den sitter bra. Jag tycker den gör det men jag är ju inte expert och rädd att jag ska missa nåt. Ska ta ut Ingela snart, efter jag kommer hem från Rom tänker jag. Vill ha hennes utlåtande om ryggen innan jag börjar fundera på sadelprovare eller om jag bara ska be Peter komma ut och bedöma sadeln jag rider i.

 

Jag hade tänkt vänta längre med sadel, men då hans lösa mage fortsatt trots att hovarna är bättre är jag lite osäker. Vill kunna utesluta allt. Flocken är lugnare nu, visserligen har Pärlan & Spursen vart iväg och tränats & stått inne en hel del nu inför påsktävlingarna, men sist när de vart borta nästan 24h från hagen sa Kerstin att det hade gått så lugnt till när hon släppte ut dom. Filo har vart lite jobbig med Brutus ägare T, han är större än jag och bär ut hökakorna direkt till lådorna och Filo är ju så matfixerad, men efter ett par dagars tillsägning har det tydligen blivit bättre. Jag knuffar kakorna över staketet och bär sen ut dom, så jag märker inte samma för då står han och äter av dom till jag burit ut allt. T hade även övat ge alla andra morötter och Filo sist igår, och det hade gått rätt bra. Filo har gått på stor valack/hingstlösdrift största delen av livet, hos en större tränare, och där finns ju inte tiden för uppfostran på det sättet så vissa olater har han. Det blir väl mycket slåss för maten på såna ställen, kan tänkas. Det är också en av de stora anledningarna att det är skönt att stå hos Kerstin. Hon och T har större förståelse för att han är lite jobbig, och T säger ifrån till honom vilket är guld värt för mig (eftersom jag inte vart där när sånt uppstått). Tror inte att det vart samma förståelse för sånt i ett ridhäststall, så om jag kan få honom mer chill här innan vi står nån annanstans är det rätt bra.

 

Det är nog också därför han är lite ängslig att vara själv. Lite som vår fölmärr Stjärnan. Hon har knappt gjort nåt annat än att stå i flock senaste åren och blir superstressad av att vara själv. Filo är lite lika men kanske inte exakt lika mycket. I fredags ledde jag honom själv till stallet (Pärlan & Spursen stod inne) och då var han jättecool hela vägen och skrek inte en gång. Jag gjorde också mycket halter med honom och gav honom nåt att tänka på hela tiden. Sen är jag lite osäker på hur jag ska gå vidare med saken försiktigt och stegvis. Det är en bit ner till hagen så jag vill inte lämna honom själv där medans jag går ner och hämtar nån annan och jag har ju liksom ingen hjälp, och det är sällan nån annan är där samtidigt. Nu när jag inte behöver göra nåt annat, men fortfarande inte vill rida honom varje dag, tänkte jag att jag skulle testa ta upp honom till stallet själv och sen direkt gå ner igen, som en första grej. Vi började med en sån sak när de stod i vinterhagarna och det gick bra men jag hann inte jobba mer med det innan vi flyttade dom. Vi får se, det är bara testa sig fram. Jag har också tänkt att jag ska försöka mig på en promenad med honom nån dag nu när han är mer chill. Vi behöver helt klart jobba med lite ledarskapsövningar nu när han känner mig bättre, men jag har lite svårt med var vi ska vara. Kanske får bli i hagen ändå, tar jag bort honom tror jag han kommer tappa fokus på mig.